Redan 1938 kan man läsa att Försvarsmakten hyser betänkligheter mot att upplåta mark för bostadsbebyggelse. Man kan ana en viss framsynthet av att man ytterligare en gång skall bli utkörd av den växande staden. Dock är problemen med officerarnas bostäder under slutet av 1940-talet så stort att man känner sig tvingad att göra något åt saken.
Den 23 oktober 1951 är det första protokollförda sammanträdet för att bilda SGB 1. Då antog man också preliminärt de första stadgarna för föreningen. Överste C Crafoord valdes till ordförande.
Vid ett konstituerande sammanträde den 20 april 1953 redogjorde ordförande i korta drag för avtalet mellan Solna stad och Kungl. Fortifikationsförvaltningenrörande Ritorpsområdet samt föreslog konstituering av Stockholms Garnisons bostadsrättförening nr 1. Upprättat förslag till stadgar för föreningen hade godkänts av Kungl. Bostadsstyrelsen och Solna stad. Man beslöt att bilda Stockholms Garnisons bostadsrättsförening nr 1.
Därefter följde en period med planering, upphandling, sökande av byggnadstillstånd och lånefinansiering.
Den 5 januari 1954 registrerades Stockholms Garnisons bostadsrättförening nr 1. Att förvärva, uppföra, besitta och förvalta bostadshus inom Solna stad.
I ett utlåtande från den 13 november 1954 utfärdat av Bjurströms Geotekniska Byrå kan vi läsa att ”grundläggningsförhållandena äro goda”.
Den 1 juni 1955 tecknads entreprenadkontrakt med huvudentreprenör AB Bygg-Oleba och byggnadsarbetet påbörjades den 15 juni samma år.
Vid ett sammanträde den 21 /9 1955 anmäler Herr Unge att han vill bo kvar i Ritorpsområdet.
I den första verksamhetsberättelsen för SGB 1 avseende verksamhetsåret fram till 31/12 1955 kan vi läsa: …..”Iniativet till bostadsbebyggelse i Solna för försvarets personal togs upp hösten 1950 av dåvarande chefen för S 1, Överste C G Crafoord.”…. …..” Genom ett den 30-31/3 1953 dagtecknat köpekontrakt mellan Solna stad och Kungl. Fortifikationsförvalningen överläts Ritorpsområdet till Solna med villkor att av de bostäder som byggdes på området 1/3 skulle disponeras av Solna stad, 1/3 av Försvaret och 1/3 av Statens Järnvägar.”…
Det framgår av stadgarna, att det var stränga krav på vilka som fick antas som medlem. I fösta hand skulle man vara anställd vid Statens Järnvägar eller vid något militärt förband. Solna stad köpte sin kvoterade del av lägenheterna för stadens räkning. OBS! Till skillnad från de övriga var dessa lägenheter ej avsedda för anställda inom Solna stad. Av dessa lägenheter disponerar Solna kommun fortfarande över ett litet antal.
Även på den tiden kunde det bli grus i maskineriet. Den stränga vintern försenade en del av VVS-arbetena och el-firman förklarades i blockad bl a med anledning löneskulder. I en skrivelse från den 9 mars 1956 kan man läsa att det råder olika meningar om när taklagsöl bör firas.
I september 1956 var de första lägenheterna klara för inflyttning. Då var det ordning och reda. I en skrivelse som sändes ut till samtliga tilltänkta bostadsrättsköpare kan vi läsa: …”Dessutom får vi meddela att Aktiebolaget Fastighetskontroll skall företaga inspektion av bohaget i eder nuvarande bostad”… Det framgår inte om det smådjur eller betalningsförmågan man var ute efter.
Redan den 19 september kom den första informationen till de boende ut i form av en uppmaning: ….”På förekommen anledning får vi härmed meddela, att det är strängeligen förbjudet att i wc-stolen i bad- och toalettrum nedspola rengöringstrasor, barnblöjor etc”… .. .”Samtidigt vilja vi framhålla nödvändigheten av att lekande barn iakttager försiktighet på byggnadsområdet”…
Av en annan skrivelse kan vi förstå att de nya hyresgästerna var ivriga att få flytta in. Den 17 oktober 1956. …” får vi på förekommen anledning härmed meddela, att inflyttning absolut icke får ske tidigare, än vad som angivits”…
I Solna stadsfullmäktiges handlingar nr 5-35 1955. Här har SGB 1 äran att anhålla om att få teckna borgen för ett bostadslån på 5 403 800 kr.
1956 var ett aktivt år för styrelsen inom SGB 1. Anbud, beställningar och överklaganden var den del av vardagen för styrelsens medlemmar. Redan då antog vi tvättmaskiner från Podab AB. Olja köpte vi från Gulf. Vi hade med andra ord oljeeldning.
I slutet av 1956 anställdes SGB 1 första fastighetsskötare.
Den 1 augusti 1956 uppmanades det verkställande utskottet (VU) att samla styrelsen inom SGB 1 för att bilda SGB 2.
Den första lägenhetsförteckningen är daterad till den 7 juni 1956.
En lokal, troligen dagens ”Klippetta” hyrdes ut till Solna för att användas som skollokal.
I en skrivelse daterad Den 27 juli 1956 framkommer skälet till varför SGB 1 måste bilda SGB 2. …”Beträffande radhusen i kvarteret Ritorp och Tunnan har vi hos Kungl. Bostadsstyrelsen inhämtat besked om, att vi blir tvungna bilda SGB nr 2 för att få dessa hus belånade genom bostadsstyrelsens försorg”…
I mars 1957 hade man införskaffat några enklare möbler samt textiler till föreningens lokal i hus A2. Ordförande uttalar önskemål om därest intresse finnes, de övriga skulle bidraga till utsmyckningen av lokalen genom gåvor av ”utrangerade fullt användbara” prydnadsföremål. I sammanhang här med vore det lämpligt att till stöd för minnet för kommande styrelser genom gravering eller annan lämplig metod låta föreviga givarens namn. Trots detta går det i dag inte att finna några spår av eventuell generositet.
Sommaren 1957 var det dags för trädgårdsplanering.
I ett protokoll från den 25 september 1957 framgår det att förvaltaren försökte underlätta sitt arbete …”hr Widlund hade i ett brev till ordföranden den 7 aug då dragit upp frågan om fastighetsförvaltarens rätt att debitera portoavgift för utsändande till hyresgästerna av postgirokorten för hyresinbetalning. Ordföranden framhöll, att om fastighetsförvaltaren vore obetagen att själv eller genom ombud uppbära hyrorna inom Ritorpsområdet. Väljer han i stället metoden att genom postgiro indriva hyrorna synes förvaltaren böra vidkännas denna kostnad ur sitt arvode.”…
1958 bildades SGB 2.
Här har det hänt en del under årens lopp! Den 29 maj 1958 diskuterades frågan om Sonas erbjudande till SGB 1 att få disponera den obebyggda tomten i sydkanten av Ritorp. Styrelsen enades om att svara Solna att SGB 1 kunde tänka sig att ordna lekplats och för framtiden sköta denna, därest Solna stad iordningställer och bekostar parkeringsplatser på området i fråga, som stadens myndigheter finner erforderliga, att gaturenhållningen utsträcktes till sagda parkeringsplatser.
Under samma möte diskuterades problem med parkering på gården särskilt när det var galopp på Ritorps galoppfält.
Under 1959 hade man problem med renhållningen. Folk ställde sopor överallt. Gräsmattorna var ett sorgligt kapitel fast vattenkostnaden var det verkliga sorgebarnet. Känns otrevligt välbekant.
1960 försvann galoppbanan, som hade tillkommit 1919, från Ritorp och flyttades till Täby. 1961 beslutades att inköpa en skrivmaskin för 525 kr.
April 1961 var nyttjanderättsavtalet med Solna stad beträffande tomt nr 4 kv. Ritorp. Vederlagsfritt i 15 år och därefter 5 år i taget. I förvaltningsberättelsen till 1962 års stämma tackas alla (37 medlemmar från både SGB 1 och 2) som var med och iordningställde lekplatsen.
I maj 1962 har husen redan blivit så gamla att det ansågs skäligt att höja maskinistens ersättning för reparationsarbeten.
1962 genomfördes en galluppundersökning för att utröna intresset för en central TV-antenn. 25 ja, 54 nej resten svarade inte.
1962 beslutades om i dag befintlig asfaltering på gården.
1963 var det en ovanligt svår vinter som orsakade tjälskador på ett par garagenedfarter och man fick hyra in extra snöskottning i februari.
I april godtog man ett anbud om att måla flaggstången för 9 kr/m. Flaggstång !?
Och i oktober hade man upptäckt ett läckage i föreningens utvändigt nedgrävda oljecistern. Det var ett alvarligt problem eftersom del av oljan läckt ut i Brunnsviken och försäkringsbolaget endast ersatte oljesaneringen. Den nya cisternen sattes inomhus i ”stokerrummet” (pannrummet i höghuset). Först 1966 var ansvarsfrågorna helt utredda. SGB 1 klarade sig med anledning av att läckaget ej orsakats av slarv och det visade sig att oljeutsläpp förekommit under hela 60-talet från andra fastigheter i området.
Öv Crafoord avgick som ordförande. Grundare och Ordf 1954-1963.
1964 hade man tröttat på de ständigt återkommande inbrotten i tvättstugeautomaterna varför styrelsen beslutade att avgift betalades till maskinisten som då lämnade ut nyckeln till tvättstugan samt höja taxan. Ett antal förnuftiga husmödrar protesterade både mot den höjda avgiften och förfarandet samt föreslog ett polettsystem. Samtidigt meddelade Posten att de inte kunde tillhandahålla 50-öringar längre eftersom SJ slutat att lämna in sina kassor där.
I maj 1964 beslöts att skaffa central TV-antenn. Tegeltaken reparerades.
I oktober 1965 inspekterades arbetet med den nya parkeringsplatsen utmed Regementsgatan 27-33. Parkeringsområdet omfattade 37 platser, varav 31 st á 10 kr/månad är uthyrda från den 1.10.1965.
1966 hölls årsmötet i Ritorpsskolans skolbespisningslokal. Jag antar att skolan då var nybyggd eftersom en representant från skolan skulle förvisa lokalerna i samband med mötet.
Samma år var det dags med en ny central radio och TV-antenn som skulle klara de kommande kraven på färg-TV. Det var även dags att måla om fönsterkarmar och balkonger. Posten begärde att få höja gårdsplanen med 50 cm framför sin lastbrygga.
I december 1966 hölls naturligtvis en 10 års jubileumsfest. Festen genomfördes i Bagartorpskolan med julsupé och inhyrda musiker.
Ett förstorat foto över fastigheterna sattes upp i fastighetskontoret.
Vid stämman 1967 upptogs frågan om anordnande av bastu i någon av fastigheternas lekrum i anslutning till en maskintvättstuga. Projektet ansågs så kostnadskrävande (4.800 kr) att styrelsen ansåg att intresset för bastun måste tas upp kommande stämma.
Vid stämman 1968 avslogs byggande av bastu eftersom man kunde bada bastu för 4 kr/gången vid Järvagården.
1968 är första gången man kan se vad årsavgiften är per kvadratmeter. 57:40 efter hyreshöjning med 1 kr per kvadratmeter.
Under april? 1969 har föreningens flaggstång blåst ner. En ny skulle kosta 2.000 kr varför frågan bordlades. ”Efter det att 12 fruars, som enligt statistiken brukar utnyttja tvättstugorna flitigt, erfarenheter tillvaratagits beslutades att modernisera tvättstugorna med nya tvättmaskiner av märket Wascomat försedda med myntmätare.” Garantireparation av balkongplattorna , med svåra sprickor, har påbörjats. Fast elinstallation vid lekplatsen avsedd för julgran och asfaltering av parkeringsplatserna vid A2 huset. Centralantennen har moderniserats för mottagning av TV 2.
Solna stad påbörjat byggande av idrottsplats
1970 hade den hårda vintern gått hårt åt tegeltaken. 3 000 pannor inköptes för reparation av taken.
1971 meddelade Solna industriverk att befintliga soptunnor skall utbytas mot sopsäckar samt att antalet soptömningar per vecka skall minskas väsentligt. Något svar på berevet men en önskan om utökat antal hämtningar erhölls ej. En additiontsmaskin av typ Facit 1218 samt en begagnad räknesnurra inköptes. En ny låsserie infördes.
1972 hade man varit utsatt för inbrott ett antal gånger i källarlokalerna varför styrelsen beslöt att sätta upp skyddsgaller för källarfönstren till några av hyresgästerna samt föreningens fastighetskontor. Även ett antal lägenhetsinbrott förekom och intresset för att installera polislås undersöktes. Solna industriverk har meddelat att besked fjärrvärme till Ritorp bör kunna lämnas nästa år. Föreningen erbjöds att hyra en värmepanna i väntan på fjärrvärmen. Föreningen beslöt att köpa en ny panna. Tomträttsavgälden höjdes från 27 400 kr till 57 000 kr/år
ICA-butiken sade upp sig.
1973 kom förslaget på att göra Regementsgatan till en återvändsgata i samban på en ny sträckning av Frösundaleden. Styrelsen lyckades genom en väl underbyggd skrivelse få kommunen att ändra sträckningen av Frösundaleden.
Apotekslokalen målades om.
Styrelsen beviljade tillstånd att installera diskmaskin i lägenhet 49 under förutsättning att fullgott försäkringsskydd mot vattenskada tecknas av bostadsrättshavaren.
1974 den 25 november utsattes Postlokalen för rånförsök. De sönderskjutna fönsterrutorna kostade 1.210 kr.
1979 var ett relativt stillsamt år utan några större investeringar. De första ordningsreglerna är daterade 1979-12-01. Dessvärre har den korta listan med raka budskap utökas med åren.
SGB info från 1980 talar om sophämtning, renhållning och tvättstugetider. Då liksom nu fick man efterlysa ägare till ”soporna” (i vissa fall hela möblemang) i källarutrymmena.
1980 anskaffades automatisk telefonsvarare. Samråd med Ritorpsgården angående flagga och flaggstång Med anledning av att två glasrutor i affärslokalen gått sönder, sannolikt på grund av stenskott lovade Solna kommun att sätta upp ett skyddsstaket. Oljan började bli dyr. Cirka 1.000 kr/m3, varför styrelsen beslutade att undersöka förutsättningarna för anslutning till fjärrvärmenätet.
1980 Är det någon som minns Lennart Moosberg??
1981 togs beslut om att ansluta sig till kommunens fjärrvärmenät.
1982 antogs nya stadgar för SGB 1och 2. Fjärrvärme installerades.